Handen på hjärtat

Handen på hjärtat – är vi inte alla lite korrupta? Det försöker i alla fall Expressens ledare få oss att tro när den skriver om Allas Vår Girighet.

När inte Muhammed kommer till berget, så får man flytta berget till Muhammed (uråldrigt ordstäv).

Så måste de korrupta politiker och deras koppel resonera när de nu lanserar en smart och listig plan för att ta udden av den extraordinärt massiva kritik som den senaste tiden riktats mot Regeringen.

Om vi inte vill stävja korruptionen – den är alldeles för lönsam för oss och våra vänner – så låt oss istället öka den. Korruption som affärsidé! Vilken entreprenörsanda!

Avslöjats har lögner, ansvarslöshet, bristande omdöme, okunnighet och korruptiva tendenser (= ännu ej avslöjad korruption). Naturligtvis är folket upprört. Vad i…!

För att vi nu ska lugna ned oss ska vi luras att tänka att – jamen, är vi inte själva likadana egentligen? Är det inte bara mänskligt? Är vi inte alla sådana? Egentligen? Innerst inne?

Förutom dagens Expressen-ledare så har andra journalister försökt leda in oss på detta tankespår. Sakine Madon är ett exempel, som menar att ”svensken inte vill se” korruption. Varifrån har hon fått den uppgiften? Vilka skikt umgås hon i? Kanske träffar hon mest maktmänniskor och då kan man förstå deras attityd av att inte vilja se sin medpolitikers korruption. Man är ju likadan själv.

Tvärtom är svenskar känsliga för korruption. Nästan överkänsliga. Nu ska de göras okänsliga. Genom att göras delaktiga.

Korruptiv Gemenskap ska prägla alla människor och genomsyra varenda nivå i det svenska samhället. Sånger kommer att skrivas, danser att dansas, teve-serier att lanseras  och mediedrev bussas på de som inte vill va me.

Så, svenska folk. Så här ska vi tänka framöver;

Handen på hjärtat: är jag inte lite girig? Jag tog ju den sista chokladdragerade marzipanbiten ur Aladdin-asken. 

Handen på hjärtat: är jag inte lite pedofil? Jag satte ju min lilla systerdotter i knäet och det … 

Handen på hjärtat: nog har jag ”lånat” en och annan penna på jobbet, jag också. Och använt den för att byta till mig ett suddgummi av tanten i kiosken. 

Handen på hjärtat: är jag inte lite krigisk? Jag blir ju så upprörd över sakernas tillstånd och de tankar jag då tänker… Ja, om jag verkligen omsatte dem i praktiken, så skulle jag sitta i finkan nu. På livstid. Och om jag varit i Somalia, så hade jag blivit arkebuserad av någon kringströvande islamistisk exekutionspatrull. På stället. 

Handen på hjärtat: är jag inte  lite nekrofil? När vi var i Moskva på semestern och gick på Lenin-mausoleet. Då tyckte jag att han såg riktigt, riktigt snygg ut. 

.

(Sådär ja, nu har vi dem på kroken…!)

(Erik Ullenhag kan äntligen andas ut.  Tillsa(m)mans med resten av Regeringen. Och Carema & grabbarna.)

.